Kittys första dag på dagis

Jag har det senaste börjat känna att det är tid för Kitty och mig att komma ifrån varandra lite. Jag har försökt lämna in henne på gymmet, men de ringer efter 10 minuter för hon gallskriker. Nu har jag hittat ett koperativ som startats av en grupp mammor. Idéen är att vi ska turas om att passa varandras barn och samtidigt få lite ledig tid under de två timmar som barnen är på dagiset. Vi hyr ett rum i en kyrka som har många sådana här grupper av barn plus sin egen barnverksamhet. I rummet fanns många leksaker och det var riktigt fräscht. Dessutom kunde barnen vara ute eftersom där fanns en inhängnad gård med bland annat gungor, rutschkana och sandlåda. Allt var över förväntan faktiskt. 

Så hur gick det då med att lämna Kitty? Jo, jag försökte smyga iväg medan de åt lite mellanmål, men efter 10 minuter (som alltid) ringde de och sa att jag fick komma. Efter det stannande jag kvar tiden ut. Nästa gång är det min tur att passa, och det passar ju bra så här i början. Vi får gå försiktigt fram, men till slut ska det nog funka för hon lekte bra med de andra barnen, som alla är i hennes ålder, och hon var inte särskilt klänging på mig. Några torsdagar framåt och jag tror att jag kan lämna henne utan problem. Då ska jag sätta mig på ett café med en bok eller strosa runt i affärer och bara vara själv. Gud vad skönt och lyxigt!