Dallas

Sista dagen på vår lillsemester åker vi till Dallas. 

Vi står redo att attackeras av ett stycke otäck historia.

Det var från det här huset som JFK blev mördad. Mannen som sköt befann sig på sjätte våningen i fönstret längst ut till höger.

På den här bilden har presidenten redan träffats och skadats. (http://mcadams.posc.mu.edu/home.htm)

Lite längre ner på Elm Street avfyrades det dödliga skottet. Vissa tror att det kom från den lilla vita byggnaden, men teorin har inte kunnat bevisas.

Vår färd går vidare till en hord av enormt stora longhorns som vallas av tre cowboys, allt gjort i brons.


Kims kommentar: Mamma, titta vi ska gå som Pippi!

Ett sista hopp och vi är över på andra sidan.

På toppen hägrar en cowboy-jätte. Kim försöker få Kitty att ställa sig under hästen tillsammans med henne.

Vi närmar oss West End Historical District, även kallat Warehouse District.

Vilken salig blandning av arkitektur! Tittar ni noga bland träden ser ni också en reproduktion av en gammal timmerstuga som ska ha tillhört den första pionjären i Dallas.

Kitty somnar i sin pappas famn när vi promenerar mot restaurangerna.

Här äter vi en sen lunch, innan vi sätter oss i bilen för att åka hem.

Historic Stockyards

Historic Stockyards i Fort Worth är en före detta marknad för nötkreatur. Under vilda västern-eran var detta en livlig plats där bland annat cowboys, boskapsskötare och hästhandlare möttes. Idag är Stockyards en historisk kvarleva som visar hur livet en gång var för många amerikaner.

Här hålls det fortfarande rodeo varje fredag och lördag kväll.

Blomsterflickor i cowboytown.

Kim på en longhorn.

Yo! Kitty har inte riktigt fattat det här med cowboys.

Varje dag vallas boskap längs huvudgatan som ett minne från förr.

För att skapa rätt stämning gick många klädda i tidsenliga kläder. Det här är stockyards gamla station, och det ångloksdrivna tåget kan turisterna åka i.

Det här kallar jag för en rejäl godisaffär. Här kan man köpa kolor med spännande smaker däribland "smörpopcorn".

Fort Worth - Downtown

I morse satte vi oss i bilen och åkte cirka 3o mil norrut tills vi hamnade i Fort Worth lite utanför Dallas. Direkt när vi kom fram till hotellet hoppade vi i poolen, ja det vill säga alla utom Kitty. Lite innan vi skulle bada, trillade hon nämligen och slog upp sitt knä. Hon tyckte mycket synd om sig själv, och det tog flera timmar innan hon helt glömt bort sitt skrapsår.

Efter poolen, styrde vi stegen mot downtown och Sundance Square där de flesta restauranger och butiker ligger. Centrumet var förvånansvärt välskött, rent och befolkat. Vi hittade en restaurang med uteservering och bar på taket. Där tog vi självklart varsin margarita medan vi beskådade utsikten över skyskraporna. Stället var mysigt, men rätterna lite väl dyra med tanke på att vi måste springa efter ett barn som vägrar sitta still. Dessutom sa barntendern att så länge barnen log var vi välkomna. Vi bestämde oss för att promenera lite till och hitta ett annat mer passande ställe att äta på. För ovanlighetens skull åt vi kinamat.

                           Ett ölhak vi gick förbi

              Magnifik skyskrapa

                  Baren låg högst upp i denna byggnad.

    Ingen bartender kunde klaga när Kim satt så här fint.

         Kitty skötte sig också.

Kiddie Acres

Det blev bara ett kalas i helgen. Lördagen bestod av ösregn och åter ösregn, så Mias kalas blev uppskjutet till dagen därpå. Vi bestämde oss för att gå på hennes födelsedagkalas på söndagen, och därmed blev det inget poolparty hos Hudson. Mia firades på det lilla tivolit Kiddie Acres som har funnits sedan 1979. Vid första anblicken såg stället gammalt och förfallet ut, men väl där var känslan en annan. En mysstämning infann sig, och eftersom det bara finns sju attraktioner kände man heller ingen stress över att inte hinna med allt. Vi älskade att parken var så liten och pittoresk, för annars tenderar allt att bli så stort här. Kiddie Acres är en pärla, och det var som att ta ett steg tillbaka i tiden.

Sångfågeln

Det bor en sångfågel i vårt hus. Hon är inte särskilt stor, men oj vilken stämma hon har och vad hon kan sjunga många sånger. På olika språk också. Broder Jakob kan hon till exempel på svenska, engelska och franska. Hon gillar dessutom att skriva sin egen musik. Idag fick jag den stora äran att lyssna på ett stycke ur en helt nykomponerad engelsk låt:

If you want to be a Swedish girl

you have to have blue eyes, so pretty.

Det skulle inte förvåna mig om det här blir en sommarens nya slagdänga (i vår familj i alla fall).

Då maken är bortrest

Här har jag gått och trott att jag varit gräsänka i snart en vecka. Men om man ska tro Wiktionary betyder ordet "kvinna vars partner är frånvarande eller bortrest, vilket ger gräsänkan vissa nyvunna friheter". Men jag undrar jag om det med "nyvunna friheter" menas dagar innehållande blöjbyte, barnskrik, matlagning, städning, viss konfliktlösning och extremt tidiga morgonar. Gräsänka eller inte, jag låter det vara osagt, i morgon kväll kommer i alla fall Alain hem vilket ska bli mycket skönt.

Det viktiga, när man är ensam med barnen, är att hålla sig sysselsatt. Igår hade vi trevligt sällskap. Tillsammans med Nina och Felix åkte vi till Brushy Creek Park och "duschade" i vattenparken där. Vi har det rejält varmt, 35 grader, så vattenlek i alla former är populärt. Efteråt åkte vi hem till oss och lagade mat. Mammorna drack vin. Idag åkte Kitty och jag till en outlet där jag shoppade loss för första gången på länge. Vi åkte dit för att Kitty behövde nya skor. Det hittade vi plus en massa annat av mer eller mindre nödvändig karaktär.

I helgen vankas det födelsedagskalas. Först ut är Mia som ska fira sin femårsdag på ett litet tivoli, och dagen efter bjuder klasskompisen Hudson på poolparty. Kim är överlycklig, men för mig är största festen att Alain kommer hem.

En ros

Det tog ett tag innan jag förstod varför alla barnfamiljer, till synes en helt vanlig söndag, var så finklädda. Det var kostymen på och den sötaste lilla klänning på flickan. Ja, just det, det är ju mors dag. Hos oss var det lite mer sparsmakat firande, och en familjemedlem saknades. Under min och barnens promenad, måste många tänkt "stackars ensamma mamma". Men jag fick det finaste man kan tänka sig - en ros ritad av Kim ackompagnerad av denna dikt:

Mamita, Mamita
dulce y hermosa
Tú te pareces
a una rosa

Glass och lek

Vi älskar glassbaren Amy's på Burnet. Att åka dit är en perfekt eftermiddagsutflykt. Vi äter lite glass, barnen leker på lekplatsen och föräldrarna latar sig i solen (när vi inte behöver springa efter Kitty förstås, vilket är, när jag tänker efter, mest hela tiden).

Fransmännens besök

Här kommer ett litet smakprov på vad vi hade för oss under franska släktens oväntat korta besök hos oss.


Det var kul att äntligen få träffa Kims och Kittys tvillingkusiner. Det här är Mika.


Brodern Paul ser ni på det här kortet.


Storebror heter Luca. Han fick en cowboyhatt av oss i födelsedagspresent som han nästan aldrig tog av sig.


Vi tycker om SoCo och kvarterets affärer med originella, roliga och utflippade prylar.


Zilker Park, med sin enorma lekplats och miniatyrtåg, är alltid ett säkert kort med barn.


Vi var på marknad i Wimberly.


Finns det något som jag kan köpa tro?


Under ett restaurangbesök rockade Kitty loss till detta countryband. Sångaren var artig och tackade så mycket för dansen.


Austin har ett jättestort universitetsområde där vi promenerade en eftermiddag.


Texas Cowboys heter universitetets fotbollslag. Hook 'em Horns!


Det här är ett försök till ett gruppfoto på alla kusinerna. Inte illa tycker jag med tanke på att barnen far omkring hela tiden.


Kim smilar och poserar som vanligt då kameran åker fram.